Aku masok2 jer lab, bg salam, borak2 sket dgn penghuni2 di dlm, tp aku ternampak Somaiyah mcm suram jer arini.
Tp aku tak tergerak pulak nak bertanye die saket ke time tu.
5min kemudian aku nak ke department. Masok lif, tgk2 die pon ade kat situ. Serius muke die suram giler. So aku pown teros bertanye.
"Are you sick Somaiayah? You dont look good"
"Im ok alhamdulillah. Im not sick" Muke die dah berubah. Aku dah riso dah.
"My father just passed away yesterday...." Die tak dpt nak tahan sebak & teros nangis.
"Innalillah wa'inna hirajiun" Terdiam seketika.
Membuatkan aku terpaku & membuatkan aku rase serba salah aku bertanye. I comforted her a bit. But sume yg dlm lif tu pandang. Kesiannye...ayah die dh meninggal. And her home is so so so far away.
Tibe2 terlintas kat kepala aku...(imagining...), tibe2 lak... aku pown sebak.
Die mungkin balik Saudi asap...she couldnt go today. she had work to do !!! Man that sucks...imagine wuts running in her mind rite now.
~ Al-Fatihah ~
No comments:
Post a Comment